Sommarläsning: Facit av Patrik Lundberg

10.07.2017

Författaren är glad att kunna presentera ett exklusivt utdrag ur
journalisten och författaren Patrik Lundbergs kommande bok
Facit. Konsten att skriva krönikor (Natur & Kultur aug 2017).


KAPITEL 1.3 DRAMATURGI

Läsningen påverkas av hur du lägger upp din text, alltså i
vilken ordning komponenterna kommer. Det är till exempel
en självklarhet att inte bränna sin poäng redan i inledningen.
Då finns det få anledningar till att läsa vidare. Den som ändå
fortsätter kommer att känna besvikelse, eftersom inledningen
lovar mer än vad den håller.

Enklast är om du först bygger din text i tre akter: Början,
mitten och slutet. Så ser de flesta berättelser ut, oavsett genre
och forum. Jag brukar likna en väldisponerad krönika vid en
Hollywoodfilm.

Dramaturgin i en sådan rulle är nästan alltid
densamma. Det gäller för övrigt de flesta västerländska filmer.

Låt oss ta Disneyfilmen "Frost" som exempel. Här är filmens
handling i korta drag:

ANSLAG:
Systrarna Elsa och Anna är prinsessor i kungariket
Arendal.

PRESENTATION:
Elsa är storasyster och Anna är lillasyster.
Elsa har en magisk kraft som gör att hon kan förvandla
saker till is.

FÖRDJUPNING:
Elsas magiska kraft är också farlig, då hon
inte kan kontrollera den. Därför låser hon in sig på sitt rum
för att inte skada sin syster.

VÄNDPUNKT 1:
När Elsa flera år senare ska krönas till drottning
råkar hon röja sina magiska krafter och flyr riket, vilket
också leder till evig vinter. Annas nya fästman, prins Hans,
tar då över riket.

KONFLIKTUPPTRAPPNING: Anna börjar leta efter sin syster,
vilket leder henne till faror och till nya bekantskaper. Samtidigt
visar sig prins Hans vara både ond och maktgalen:
Han fängslar Elsa och försöker mörda Anna.

VÄNDPUNKT 2:
Anna överlever mordförsöket. Hon och
hennes nya kompisar bestämmer sig för att rädda Elsa.

KLIMAX:
Anna riskerar sitt liv när hon slutligen räddar Elsa
från Hans. Handlingen får isen att smälta, såväl i Arendal
som i syskonens hjärtan.

AVTONING:
Elsa har förstått att hennes krafter är en gåva,
snarare än en fara. Syskonen återförenas, och kärleken övervinner
allt.

Nu ska vi testa att översätta filmdramaturgin till en krönika.
Vi tar vegetarisk skolmat som exempel, och ponerar att vi är
positiva till detta.

ANSLAG:
Fastslå vad texten ska handla om, och locka till
läsning. Berätta att debatten aldrig tystnar om vilken mat som
ska serveras i skolbespisningen.

PRESENTATION:
Introducera ämnet, sakerna och personerna.
Detta är viktigt för att läsaren ska hänga med i texten.
Förklara att opinionen svänger fram och tillbaka kring vegetarisk
mat, men att få skolor tar steget fullt ut.

FÖRDJUPNING:
Ge läsaren mer kött på benen, till exempel
genom att ge bakgrund till ämnet. Berätta gärna vem som
tycker vad. Till exempel att Moderata Ungdomsförbundet
flera gånger har protesterat mot vegetarisk skolmat, genom
att själva servera korv och hamburgare på vegetariska dagar.

VÄNDPUNKT 1: Ta upp problemet (eller fördelen) med sakernas
tillstånd. Vi kanske väljer att utgå från att kött kostar mer
än grönsaker och att pengarna borde läggas på viktigare saker.

KONFLIKTUPPTRAPPNING:
Här ska fler och fler argument
och tankar radas upp. Som att nästan alla kan äta vegetariskt
oavsett allergier och religiösa övertygelser. Eller att det är
nyttigare, att Livsmedelsverket förespråkar mer vegetariskt i
kosten. Eller att det finns etiska tvivel kring att äta djur.

VÄNDPUNKT 2:
För att inte låta helt enögd är det både rimligt
och hederligt att ta upp motståndarens bästa argument. I det
här fallet kanske det handlar om valfrihet. Varför ska majoriteten
(köttisarna) rätta sig efter minoriteten (vegosarna)? Visst är
det väl bättre att ha flera alternativ så att barnen själva får välja?

KLIMAX:
Här ska vårt bästa argument och/eller punchline
finnas. Det är nu vi ska övertyga läsaren om att vi har rätt,
eller varför vår spaning är så viktig. Alternativt - om du skriver
om känslor - så ska läsaren skratta respektive gråta här.
Det starkaste argumentet för att äta vegetariskt i skolan är
troligen klimatet. Om vi drar vårt strå till stacken kan vi bidra
till att rädda världen.

AVTONING:
Avslutningen får gärna anknyta till inledningen,
det blir ett sätt att knyta ihop texten och på så vis tillfredsställa
läsaren. Framför allt ska avtoningen ge en sorts sensmoral
eller liknande för att erbjuda läsaren en tanke att ta vidare
och själv resonera kring. I detta fall skulle det till exempel
kunna vara: "Vill du offra lunchkorven för att stoppa klimatförändringarna
eller inte? Valet är ditt."

Ett annat sätt att arbeta med dramaturgi är att utgå från hur en
schlagerlåt är uppbyggd. En schlager påminner på många vis
om en krönika, då den är relativt kort. Den ska gripa tag i mottagaren
direkt och hålla uppe intresset hela vägen till slutet.

INTRO: Väck intresse och locka till vidare läsning.
VERS 1: Presentera ämnet och lägg fakta på bordet.
BRYGGA 1: Led läsaren från ämnet till problemformuleringen.
REFRÄNG 1: Berätta varför något ska vara, eller är, på ett visst
sätt.
VERS 2: Fortsätt på inslaget spår, presentera mer fakta.
BRYGGA 2: Ge läsaren en snabb övergång till nästa
resonemang.
REFRÄNG 2: Utveckla tesen och argumenten.
STICK: Ge en sista skjuts för att bygga upp stämningen mot
slutet. Den här delen får gärna bryta av mot det som tidigare
har sagts, både i tempo och ton.
REFRÄNG 3: På med Carolafläktarna. Tonartshöjning! Fram
med essensen av allt du vill ha sagt. Blås bort allt tvivel och
flyg rakt in i solen.

Nu har du så klart två frågor.

1. Varför ska jag berätta på det här viset?
Svar: Det västerländska sättet att berätta är så djupt rotat i oss.
Om du skriver en novell eller en låt eller en krönika kommer
den med största sannolikhet att ha en sådan dramaturgi, vare
sig du tänker på det eller ej.

2. Måste en krönika byggas på detta sätt?
Svar: Nej. Den får byggas hur som helst. Däremot är det en
fördel om du berättar på ett sätt som läsaren är välbekant
med och enkelt förstår. Dessutom: Den som vill göra annorlunda
behöver känna till reglerna för att kunna bryta mot
dem.


Patrik Lundberg är journalist och författare. Han skriver krönikor i Aftonbladet varje söndag och har skrivit två böcker: den självbiografiska Gul utanpå och ungdomsromanen Onanisterna. Han är Sveriges enda lärare i konsten att skriva krönikor.

Patrik Lundberg. Foto: Julia Lindemalm.
Patrik Lundberg. Foto: Julia Lindemalm.