Vad författare bör veta om den nationella biblioteksstrategin

03.04.2018

Monica Odén Berggren, fram till nyligen förbundets biblioteksombud, har skrivit ett bidrag till biblioteksutredningens omvärldsrapport utifrån författares perspektiv.

Inledning
Regeringen gav 2015 uppdraget till Kungliga Biblioteket (KB) att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Utredare (huvudsekreterare) är Erik Fichtelius. Han inleder rapporten med:

"Donald Trump har elektrifierat luften. På varje sammankomst för bibliotekarier eller publicister efter den 20 januari 2017 dallrar luften av spänning. Denne president ställer allt på sin spets. Nyhetsjournalister i stora etablerade medier ser allt tydligare sin uppgift i demokratin och tar ett större ansvar för att rapportera det de vet, utan egen agenda eller egen politisk avsikt.

Bibliotekarier ser sig allt tydligare som vårdare av fakta och kunskap. Bibliotekens samlingar, historiska arkiv och möjligheter till informationssökning blir en stark motvikt till falska nyheter och 'alternativa fakta'. "

(...)

"Det är problematiskt nog med olika ordningstal för den fria pressens roll i en demokrati i Sverige och USA. Vi väljer därför att kalla biblioteken för den femte statsmakten. Det är en självständig balanserande kraft, som är oberoende av de andra makterna, och som ger medborgarna verktyg att fungera som just medborgare. "

Utredningssekretariatet har beställt texter från ett tiotal författare som är experter inom olika adekvata samhälls- och biblioteksområden.

Under fliken Biblioteksrådet på Författarförbundets hemsida ligger den depeche som tillsammans med andra organisationers synpunkter finns som bilaga till rapporten.

Om denna "lilla" rapport/information
Det är mitt eget initiativ att skriva denna rapport. I alla offentliga utredningar finns upprepningar i texterna. Jag har försökt sortera ut vad som kan vara intressant utifrån perspektiven:

Hur ser den svenska biblioteks- och bokmarknaden ut?

Vilken utveckling och förändring av den traditionellt tryckta boken som produkt är det som pågår?

Innehållet finns med i den nationella biblioteksstrategins rapport som är utredningens omvärldsanalys. Syftet är en fördjupad och bred diskussion i hela samhället.

Folkbiblioteken och den digitala bokmarknaden
Detta kapitel, som ger intressant inblick i hur volymer och digitalisering sker, har skrivits av Jesper Klein, som arbetar som innovationschef vid Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

Slutsatsen efter hans förarbete av kapitlet 7, blev "att skillnaderna mellan biblioteksformernas förutsättningar är stora och att de förändringar som sker i förlags- och bokbranschen på ett så genomgripande sätt kommer att påverka framförallt folkbiblioteken".

Kleins artikel behandlar den grundläggande frågan hur biblioteken påverkas av att den digitala boken håller på att slå igenom på bred front i Sverige.

Jag tror att det för oss författare kan vara intressant att här se en del av de förändringar som pågår genom den "statistik" som Klein har med i kapitlet. (Referenserna hoppar jag över).

Svenskarnas tekniktillgång 2016: 92 % dator, 81 % smartphone, 65 % surfplatta. Läsvanorna förändras och digitaliseras. 2015 läste 36 % av Sveriges befolkning mellan 9-79 år en bok en genomsnittlig dag. 1 % läste e-bok, 4 % lyssnade på ljudbok. Bokläsandet har legat stabilt under de senaste 15 åren - kring 40 %.

Dagstidningsläsandet (i Sverige) minskar från en internationellt hög nivå, från 80 procent till 65 procent 1995-2015. 2016 såldes 8,4 miljoner exemplar av ljudböcker och e-böcker i Sverige.

Folkbiblioteken lånade ut 1,9 miljoner e- och ljudböcker digitalt. Motsvarande siffror för fysiska böcker 2016 är 29,5 miljoner sålda exemplar i bokhandeln och 51,3 miljoner utlån på folkbibliotek.

Trender och analyser från Svensk Förläggarförening och Svensk Bokhandlareförening visar i sin rapport 2017 att intäkterna för aktörerna Storytel, Book Beat, Nextory ökade under 2016 med 64 % och uppnådde det som motsvarar 9 % av den totala bokförsäljningen.

Ljudboken som format (fysiskt, nätbokhandel, digitala abonnemangstjänster) såldes i 8,4 milj. exemplar 2016. Ljudböcker och e-böcker närmar sig pocketbokens intäktsvolym, 457 miljoner kr och trenden är att den går om de följande åren 2017-18.

Ljudboken som har funnits sedan 1930-talet visar en internationellt ökande trend. Till exempel blev ökningen 31 procent i USA mellan 2015-16. Mediebarometern visade att året 2016 steg e-bokläsandet i Sverige. En genomsnittlig dag läste 7 procent av bokläsarna en e-bok. Antal e-böcker per capita var 0,07 i  försäljningsstatistiken. Motsvarande nivå i Storbritannien, som ligger i världstoppen, var 20 gånger högre.

Antalet titlar som ges ut som ljudböcker har ökat kraftigt bland Svenska Förläggarföreningens medlemsföretag. Åren 2012-2016 blev den beräknade höjningen 303 %.

Tack vare KB:s pliktexemplar vet vi att det registrerades 13 237 nya trycka böcker under 2016. Av dessa var 32 % doktorsavhandlingar och egenutgivna titlar. Färre än 1 av 3 förlagsutgivna böcker i tryckt format publiceras som e-bok eller ljudbok.

ELIB (ELIB AB) är en marknadsplats. Det är en plattform, innehåll för förvärv och utlåning av digitala böcker på folkbibliotek. Här kan förlagen sälja sina, av författare skrivna böcker, till biblioteken. Alltså en total marknadsdominans. Biblioteken kan inte fritt förvärva digitala titlar via återförsäljare av tryckta böcker. Urvalet är begränsat till det som ELIB erbjuder.

Vad gör ELIB?
Konverterar boken från förlaget till lämpligt format
Paketerar boken med bokomslag, metadata och pris
Publicerar boken på arkiv- och distributionsservrar
Vattenmärker eller DRM-krypterar boken
Tankar in eller strömmar boken
Orderbehandlar och registrerar i ekonomisystem

Hur ser ELIB:s bestånd ut?
Idag finns ca 20 000 titlar och Axiell Group (ägare) med Axiell Media samarbetar med 650 förlag.
Företagets information på sin hemsida upplyser om att de har 97 % av landets kommunbibliotek och ett växande antal skolor.
Den 16 juni 2017 visade ELIB sitt utbud på andra språk än svenska och det var 1940 titlar. Av dessa var 1630 på engelska, alltså färre än 10 % och något under 2 % på övriga språk. Enligt biblioteken är efterfrågan och behovet av litteratur på andra språk än svenska stort. Ett exempel är Stockholms stadsbibliotek (= SSB når 0,9 miljoner invånare) som förra året köpte in: 50 % på svenska, 40 % på engelska och 10 % på övriga språk.

Vad får författaren?
Biblioteksersättning betalas inte ut för digital utlåning av böcker. Författare och översättare ersätts genom royalty-utbetalningar via förlagen som i sin tur grundas på statistik från ELIB. Upphovsrättsligt klassas digitala böcker på bibliotek som en tjänst med begränsad nyttjanderätt för det betalande biblioteket.

Vissa utvecklingstrender
Den USA-baserade organisationen Author Earnings har de senaste åren rapporterat en kraftig tillväxt inom egenutgivning och "indie publishing". (indie: förkortning av independent). För 11 miljarder köptes böcker som publicerats på icke traditionellt sätt.

I Sverige stiger andelen egenutgivna titlar enligt KB. År 2016 var det 13 % dvs. ca 1400 titlar.

Men hur egenutgivning, inklusive små förlag, ska kunna digitaliseras och nå svenska bibliotek i framtiden när det redan idag är näst intill omöjligt att bibliotek köper in, ja, det kan vi inte se något svar på.

Ljudboken och e-boken slås ihop till en produkt
Den internationella tekniska standarden för e-böcker, EPUB, ger stöd för att ljudspår infogas så att det kan spelas upp synkroniserat med att aktuell text markeras på skärmen. Aktörer som Apple och Adobe har stöd för denna funktionalitet i sina appar iBooks och Adobe Digital Editions. Användaren kan växla mellan att lyssna och läsa.

Den här nya produkten kan kräva nya benämningar, ny teknik, nya avtalslösningar och hanteringssätt bland aktörerna inklusive biblioteken. En effekt av den här nya tekniska lösningen benämns som "digital vertikal". Alltså ett paradigmskifte där man frångår det traditionella produktionssättet. Det kan medföra att en enda aktör genom sitt slutna ekosystem kontrollerar hela processen från att böcker skrivs, distribueras och konsumeras i en app.

Eftersom en sådan affärsmodell bygger på att kunden betalar för ett månadsabonnemang och är lojal mot tjänstens varumärke kan incitamentet bli lågt eller obefintligt för dessa aktörer att släppa innehållet till biblioteken för utlåning.

Inför framtiden - demokrati och integritet
Ett par spekulationer som torde bli sanning är att digitala böcker blir det dominerande formatet inom vissa genrer. Konkurrensen kommer att pressa ner priserna. Minskas bokmomsen på digitala böcker, förväntas effekten bli större.

Ett orosmoln kan vara: "Data everywhere" − vad händer med integriteten när läsningen sker digitalt?

Det är allmänt känt att detaljerad information om individer samlas in, analyseras, används och säljs vidare på en global marknad. Det handlar om vad individerna gör, tittar på, köper och vem de interagerar med på internet. Detta sker i gigantisk omfattning.

Bibliotek som lånar ut e-böcker förlitar sig i dagsläget på (indirekt tvingar sina användare till) att kommersiella appar används för att läsa e-böckerna som lånas på biblioteket. Den väletablerade bibliotekssekretessen och möjligheten att som låntagare hemlighålla för myndigheter och företag vilken bok man lånat och, kanske än mer skrämmande, vilka avsnitt i boken man läst extra noggrant, är med andra ord tydligt utmanad när läsningen digitaliseras.

Grundidén med böcker på folkbibliotek kan ses som ett exempel på kollaborativekonomi. En demokratisk arena för alla människor som har "förmågan" att vistas och låna på bibliotek. Fysiska exempel av böcker köps in som en samhällsgemensam resurs och kan efter att ha införlivats i samlingarna lånas ut tills de antingen slitits ut eller gått ur tiden och gallras.

En förändring sedan 1990-talet är att bibliotekens utlåning har minskat från cirka 80 miljoner till knappt 60 miljoner. En förklaring kan vara att pocketutgåvor är förhållandevis billiga i ett samhälle som Sverige, där det råder i jämförelse med många andra länder goda ekonomiska villkor för människor att handla istället för att låna.

I denna utrednings översiktsrapport lyfts också frågan om bibliotek är en konkurrent till förlag och bokbransch? Biblioteken är en viktig kund för bokbranschen. Bibliotek köpte tryckta böcker för nästan 330 miljoner kronor år 2016, alltså 8,2 % av bokbranschens totala försäljning.

Det utgår biblioteksersättning till författare och översättare baserat på lånestatistik. Beräknad ersättning uppgår år 2017 till 156,8 miljoner kronor. Regeringen godkände i maj 2017 en höjning av ersättningen med 7 miljoner kronor till 2018 och med ca 8 miljoner kronor för år 2019.

Monica Odén Berggren

De fyra första delrapporterna, inklusive omvärldsanalysen, kan läsas i sin helhet här.
Den 8 maj 2018 kl. 10 kommer ett första förslag till nationell biblioteksstrategi, "Från ord till handling", att presenteras via en webbsändning på KB:s utredningsblogg. Därefter påbörjas en remissrunda som avslutas i oktober.
Den slutliga versionen av strategin överlämnas till regeringen i mars 2019.