Författare flyger över halva jorden för att medverka på mässor och festivaler. Våra älskade pappersböcker trycks på just papper. I klimatkrisens tid – hur pass miljövänlig är egentligen bokbranschen?
Iklädd en mörk tröja med vita renar på sitter Jonas Gren i sin vardagsrumssoffa i Bagarmossen i Stockholm och reciterar dikter från sin diktsamling Överallt ska jag vara i centrum.
Jag ska ha ett kärnkraftverk
på ryggen
Jag ska äta uran
Jag ska flyga
Jag ska bygga vattenkraft
Jag ska köpa vildlax
Jag ska lägga ner lanthandlar
Jag ska sänka bensinskatten på landet
Jag ska öppna gruvor
Jag ska öppna apotek
Jag ska stänga apotek
Jag ska bygga arenor
Jag ska exportera
Jag ska lägga ner posten
Jag ska importera billig mat
Är den bra
ska den vara dyr
Jag ska bygga motorväg
Jag ska bygga serverhall
Jag ska decentralisera
Jag ska åka ut
och sprida centrum
Jag ska sprida idrottscentrum
Jag ska sprida turistcentrum
Jag ska sprida köpcentrum
Överallt ska jag vara i centrum
Han som ofta kallas för ekopoet låter som en agiterande politiker, men så bygger dikterna i Överallt ska jag vara i centrum på Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram som Jonas Gren har korsläst. I bakgrunden hörs dottern Edits lek – poeten är hemma med sjukt barn – och hemma i min soffa i Göteborg ackompanjeras poesin av min katt Haikus spinnande.
Det är den mest intima poesiläsning jag någonsin varit med om, trots att jag och Jonas Gren inte befinner oss i samma rum utan kommunicerar via Skype. Ett bokförlag behöver alltså inte bidra till utsläpp av växthusgaser genom att flyga författare från andra sidan jordklotet – eller andra sidan Sverige för den delen – för att få till ett unikt möte mellan författare och publik.
– Det finns ju många sätt att nå ut med litteraturen utan att flytta på poeten, säger Jonas Gren.
Diktsamlingen är släppt på Non förlag som Jonas Gren driver tillsammans med några vänner, och han har på så sätt haft möjlighet att vara involverad i hela bokens process, från tryck till färdig produkt och distribution.
Han bläddrar i boken.
– Den är tryckt på helt återvunnet papper. Den första upplagan är tryckt i Göteborg och den andra i Örebro, förklarar han och fortsätter att bläddra framåt till sista sidan.
Där marknadsförs en poetisk telefontjänst som har öppet fyra gånger om året och dit man kan ringa för att få en egen exklusiv läsning av utvalda dikter ur Överallt ska jag vara i centrum. När poeten inte är i tjänst erbjuds läsning via telefonsvarare.
Ifrågasatt märkning
Ja, att klimat- och miljöfrågorna har fått större plats i samhällsdebatten märks också i litteraturvärlden. Writers for future – en samling författare, skribenter och bilderboksskapare – har slutit upp och manifesterat sitt stöd för Greta Thunberg och klimatrörelsen Fridays for Future Intresset för klimatfiktion växer, och det har kommit internationella bästsäljare som behandlar klimatkrisen, exempelvis Den obeboeliga planeten av David Wallace-Wells.
Men hur pass klimat- och miljövänlig är egentligen själva bokbranschen? Den tydligaste markören är FSC-märkningen som Jonas Gren talar om.
Att en bok är FSC-märkt betyder att den är tryckt på papper som är tillverkat av träd från en FSC-certifierad skog. FSC, Forest Stewardship Council, grundades i Toronto 1993 och är en global medlemsorganisation som finns i över 80 länder och är det enda oberoende certifieringssystemet som finns för skogsbruk. För att FSC-certifiera en skog i Sverige krävs bland annat att kemiska bekämpningsmedel inte används, att minst fem procent av arealen avsätts för att bevara och utveckla naturvärden och att Skogsvårdslagen efterföljs. Många bokförlag väljer att framhäva att de har FSC-märkta böcker, exempelvis Månpocket som stoltserar med det på sitt titelblad, men saken är den att det i dag är få förlag i Sverige som inte använder sig av FSC-märkt papper. Majoriteten av all svensk skog, 60 procent, är FSC-certifierad.
Och hur miljövänligt FSC-märkt papper egentligen är går att diskutera. Organisationen har fått kritik från bland annat de tidigare medlemmarna Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden som menar att FSC inte lever upp till sina egna krav. Exempelvis handlar det om att skogsägare har brutit mot reglerna genom att kalhugga miljöer med känsliga arter och om incidenter där skogsmaskiner har lämnat stora skador i marken efter sig. FSC Sverige rekommenderar själv papper som dessutom är Svanen-märkt då Svanen även tar hänsyn till kemikalieanvändningen vid pappersframställningen.
Jonas Gren säger att en FSC-märkning är bättre än ingen alls. I stället talar han återkommande om hur många förlag nöjer sig med FSC-märkningen, men inte prioriterar frågan om hållbara resor.
– Till exempel flygs ju många poeter in på poesifestivalen som 10TAL ordnar varje år. Detsamma gäller för Bokmässan och andra festivaler. På så sätt är litteraturvärlden ganska opåverkad av klimatdebatten. Det flygs runt på festivaler som om inget hade hänt. Men samtidigt rör det på sig. I höstas ordnade nystartade Lil’Lit Förlag ett samtal med författaren Roy Scranton i Bagarmossen, fast Scranton var i USA. Videolänk funkade hur bra som helst.
Själv åker Jonas Gren alltid tåg, i nödfall bil.
– Till exempel när Riksteatern bokade och det inte fanns någon vettig lokaltrafik. Ingen har föreslagit flyg, förutom när det gällde några gig i England. Då har jag själv antingen valt tåg, på deras bekostnad, eller tackat nej till att vara med när tåg blev för dyrt eller tidskrävande.
”Författarna driver klimatdiskussionen”
I en annan del av Stockholm förbereder sig Ordfronts förlagschef Pelle Andersson för releasen av Bernt Hermeles och Cato Leins närmare 300 sidor tjocka bok Överlevarna: röster från Förintelsen. Boken har likt förlagets övriga böcker FSC-certifierat papper i inlagan, och saknar dessutom det tyg- eller plastöverdrag som inbundna böcker vanligtvis har under skyddsomslaget.
Det var i fjol när förlaget skulle ge ut den miljöpartistiske europaparlamentarikern Pär Holmgrens klimatbok Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till som man införde så kallad råpärm som standard.
Har det varit något tryck kring detta från författare eller läsare tidigare?
– Egentligen inte, det kom helt och hållet här inifrån när vi försökte göra en bok för en klimatdebattör så miljövänlig som möjligt. Sedan kan man ju förstås tänka sig att man tar bort skyddspapperet också. För varje material som man tar bort, desto miljövänligare blir det, men man vill ju också göra så snygga och fina böcker som möjligt, så det är en sorts kompromiss, säger Pelle Andersson.
Med pocketböcker, hur gör ni där?
– Där har vi inte gjort någon förändring utan det är precis som förut, att vi trycker på FSC-märkt papper. Där har vi inte tänkt på hur vi skulle kunna gå vidare. De har ju ingen skyddspapp, bara en kartong direkt.
Är de tryckta i Sverige?
– De är faktiskt tryckta i Baltikum, men det är Scandbooks tryckerier så ibland vet vi inte var de trycks.
Finns det någon diskussion där, med frakt och så vidare?
– Nej, det har vi inte diskuterat. Det borde vi kolla upp, men det har vi inte gjort, om det är så att frakten från Baltikum är värre än lastbilarna från Falun. Vi trycker det mesta i Sverige.
Förutom att försöka göra själva böckerna så miljövänliga som möjligt har Ordfront som policy att inte flyga i onödan och just nu undersöker förlaget hur man ska klimatkompensera de flygresor man faktiskt gör.
– Det är nästa steg, att de få resor vi inte kan göra på något annat sätt än med flyg – till exempel att ta hit författare från utlandet – ska klimatkompenseras med riktig klimatkompensation där man samlar in koldioxid, inte flygbolagens hittepå-kompensation. Det har vi börjat planera, men inte valt vilken tjänst som vi ska använda, säger Pelle Andersson.
Han framhåller att det är en ständigt pågående diskussion som förlaget för tillsammans med sina författare.
– Det är väldigt roligt att jobba med dem för de kommer alltid med förslag. Även det här med hur vi skulle kompensera för våra flygresor kommer från författarna. De driver det här, kanske inte hårdare än vi på förlaget, men hårdare än läsarna.
– När författarna kommer med idéer så levererar de dem till oss, och så går vi oftast igång på dem och försöker bli Sveriges miljövänligaste förlag. Det vågar jag inte säga att vi är, men vi jobbar på att bli så miljövänliga som möjligt.
Miljövänlig ett sätt att stärka varumärket
Redan 2006 fick världen sitt första stora klimatneutrala förlag när amerikanska Blackwell Publishing började klimatkompensera för sina utsläpp av växthusgaser. Men den internationella bokbranschen har för övrigt inte varit särskilt progressiv. Inte ens Greta Thunbergs engelskspråkiga förlag Penguin ger ut alla sina böcker på FSC-märkt papper.
Det förlag i Sverige som har kommit längst när det kommer till klimat- och miljöfrågor är Natur & Kultur, där bland annat Weyler och Atlantis ingår. De siktar på att bli klimatneutrala under 2020, vilket skulle göra dem till Sveriges första stora klimatneutrala förlag. De har redan tidigare klimatkompenserat, men endast för den tryckta produktionen.
Klimatneutral är ett omdiskuterat begrepp då det i princip är omöjligt att leva ett modernt liv på jorden utan att släppa ut några växthusgaser, men det går på olika sätt att kompensera eller neutralisera utsläppen. Natur & Kultur har tagit hjälp av ett konsultföretag för att kartlägga sina utsläpp och klimatkompenserar genom att investera i återplantering av naturlig skog i Panama.
Men det handlar inte bara om att klimatkompensera, utan om att dra ner på de faktiska utsläppen. Här är det tillverkning och distribution av själva böckerna som är den stora boven. Produktionen av böcker står för drygt 80 procent av förlagets klimatpåverkan.
– Vi har inte tryckt i Kina och Indien på ganska många år – vi valde bort dem när de försökte censurera i våra böcker, ville att vi skulle ändra i kartor och så där – men vi har tryckt i Östeuropa och deras elmix har varit ganska dålig. De har använt sig av mycket kol helt enkelt, säger förlagsredaktören Eva Postrup som ingår i förlagets klimatråd som startades efter en idé några medarbetare fick i samband med att de ägnade lunchrasten åt att demonstrera med Greta Thunberg.
Här skulle Natur & Kultur ha kunnat flytta sin tryckning till Sverige, men i stället började man förhandla med sitt lettiska tryckeri. Nu har tryckeriet bytt till så kallad grön el, vilket i år kommer att resultera i att utsläppen av koldioxid minskar med närmare 300 ton (att jämföra med att svenskarna årligen släpper ut 4 ton koldioxid per person och år).
Natur & Kultur har kartlagt alla sina utsläpp till den grad att förlaget räknar hela vägen från när ett träd fälls tills att läsaren får den fysiska boken i handen. Man har genom schabloner räknat med när läsaren eventuellt tänder en lampa för att kunna läsa.
Förutom produktionen av själva boken står personalen för en stor del av utsläppen och Natur & Kultur har därför en klimatpolicy som de anställda väntas följa. Det handlar om allt från att minska antalet flygresor och att gå eller åka med kollektivtrafiken vid resor i närområdet till att enbart servera vegetarisk mat vid events och konferenser och att ta bort pappersmuggarna vid kaffeautomaten.
Hur mycket handlar ert klimat- och miljöarbete om goodwill?
– Att det var så lätt för oss att få igenom det här hos vd:n och styrelsen är att alla verkar begripa att det här är ett sätt att vara affärsmässig, det kommer inte att dröja länge förrän kunderna verkligen frågar efter det här. Och författarna också, för den delen, man kanske hellre vill skriva för ett förlag som tänker på de här sakerna. Det är ett sätt att stärka vårt varumärke, säger Eva Postrup.
Liksom Natur & Kultur har Bonnierförlagen kartlagt sina utsläpp av växthusgaser. Men Eva Hansén, som är företagets production manager, säger att frågan är komplex. Det finns många olika aspekter att ta hänsyn till och ibland krockar de med varandra. Hon tar tillverkningen av böcker som ett exempel.
– Likvärdiga papper släpper ut olika mycket växthusgaser i tillverkningsprocessen. Byter vi från papper A till det grönare papper B kan det betyda längre leveranstider, vilket gör det svårare med snabba nytryck. Långa ledtider gör det svårare att träffa rätt upplaga. Trycker vi för mycket har vi misslyckats ur ett miljöperspektiv, förklarar Eva Hansén.
Hon fortsätter:
– Trycker vi för lite riskerar vi tomma hyllor hos bokhandlarna samtidigt som nya plåtar måste framställas, tryckaren behöver nya inställningsark och en till lastbil ska transportera böckerna etcetera. Med andra ord, att enbart byta till ett grönare papper betyder inte nödvändigtvis att vi gör klimatet en tjänst. De här utredningarna och avvägningarna tar tid och är utmanande.
Pappersboken kontra den digitala boken
Papper, papper, papper – skulle inte en miljö- och klimatsmart lösning vara att vi ger upp vår älskade pappersbok till förmån för den digitala boken? Så enkelt är det naturligtvis inte. När e- och ljudböckernas klimatpåverkan tidigare har jämförts med tryckta böcker har det främst handlat om att jämföra vad produktionen av en surfplatta respektive pappersbok kräver och olika studier visar helt olika siffror beroende på vad det är för slags böcker och surfplattor. Dessutom finns det en uppsjö av surfplattor på marknaden och det släpps ideligen nya. Det är helt enkelt omöjligt att säga att si eller så många böcker måste du läsa på en surfplatta för att det ska vara det mest klimat- och miljövänliga alternativet. Dessutom bygger ovan nämnda studier endast på tillverkningen av bok respektive surfplatta – delar av den digitala produktionslinjen hos företagen, som datacenter och serverhallar för strömning, har inte räknats in. Och när det kommer till att konsumera böcker genom att lyssna på ljudböcker på mobilen finns det inga studier över huvud taget.
Det största ljud- och e-boksföretaget på den svenska marknaden är Storytel – och här pratar vi om företaget Storytels digitala del – som har över en miljon svenska användare. Företaget finns i ytterligare ett 20-tal länder och har förutom att kontinuerligt se över hur själva strömningen kan effektiviseras lagt mycket fokus på att minska antalet onödiga resor.
– Vi har vidtagit flera åtgärder så klart, men om vi till exempel tittar på resor så har vi skurit ner hårt på dem och ersatt så mycket som möjligt med andra tekniska lösningar. 2019 hade vi över 25 000 möten via Google Hangouts. Enheter och avdelningar som behöver komma i kontakt med varandra över landsgränserna kan ju ha möten utan att behöva resa, berättar Storytels kommunikationschef Dan Panas.
I motsats till Eva Postrup på Natur & Kultur, som alltså ska bli klimatneutralt redan i år, hävdar han bestämt att Storytels miljö- och klimatengagemang inte på något sätt handlar om goodwill. Klimatkompensation kostar, men är likväl företagets och inte konsumentens ansvar, menar han. Vilka summor det handlar om vill han inte berätta, men Storytel neutraliserar sina växthusgasutsläpp genom att investera i ett projekt som bevarar regnskog i Indien.
– Det här handlar om ansvarstagande både ur ett lokalt perspektiv och ur ett globalt perspektiv. Vi är ett företag som vill att världen ska bli en mer empatisk och bättre plats, genom att vi tillgängliggör historier för alla, överallt och hela tiden, säger Dan Panas som ett mantra.
Det är uppenbart att det är en mening som han har använt sig av många gånger förut.
Varför tror du att det ökade klimatengagemanget inom bokbranschen kommer just nu?
– Det är helt klart så att medvetenheten har höjts kraftigt på senare år. Initiativ har även funnits tidigare och saker har gjorts, men om man tittar på nyhetsmedia, och opinionsbildningen i frågan så kan man glatt konstatera att den ökat kraftfullt inte minst tack vare Greta Thunberg. Att tidigare initiativ inte kommit fram lika tydligt beror ju också på att du och andra medier inte har ställt frågan tidigare. ¶