Irans författarförbund har fört en 50 år lång kamp för yttrandefrihet. Den fängslade poeten Baktash Abtin, som nyligen dog i sviterna av covid-19, förde den kampen till slutet, skriver Ali Shafiei.
Den 8 januari dog den politiska fången, filmmakaren och poeten Baktash Abtin, 47 år gammal, i sviterna av
covid-19 i Teheran. Irans författarförbund pekar ut den islamiska regimen för att ligga bakom poetens bortgång, att medvetet ha låtit frihetskämpen och censurmotståndaren dö genom att inte ge honom nödvändig vård. Med benen fastbundna vid sängen betraktades han som en farlig fånge dygnet runt. Först den 4 januari, då fången var döende, fick han permission för att söka vård på egen hand. För drygt tre år sedan arresterades Baktash Abtin tillsammans med två andra författare, Reza Khandan och Keyvan Bajan. Alla tre satt i styrelsen för Irans författarförbund och var aktiva medlemmar. De dömdes till sex års fängelse vardera av revolutionsdomstolen. De anklagades för aktivt medlemskap i författarförbundet, som är olagligt enligt landets rättsväsen. De tre männen höll på att skriva en bok om förbundets 50-åriga historia. En historia som genomsyrats av kampen mot censur och förtryck.
Irans författarförbund har alltid varit en nagel i
tyrannernas öga både under shahens tid och efter den islamiska revolutionen. Knappt ett år efter revolutionen gav en förargad Khomeini order om att ”krossa deras pennor!”, med hänvisning till de modiga journalisterna som varnade samhället för en ny våg av förtryck. Revolutionsledaren tålde inte röster från oliktänkande. Irans författarförbund stämplades som en illegal verksamhet. Förbundet som hade utvecklats och blivit en stor förening blev tvunget att gå under jord. Många författare och poeter arresterades och sattes bakom galler. Hundratals lämnade landet för gott. Några avrättades.
Under drygt ett decennium låg författarförbundets
verksamhet nere, fram tills den liberala presidenten,
Mohammad Khatami, tog över makten. Han lovade ett öppet samhälle där yttrandefrihet och tryckfrihet skulle försäkras. Det gav hopp bland landets kulturskapare. Författarförbundet reste sig igen. Men blomstringstiden var kortvarig. Två av de fem styrelseledamöterna, Mohammad Mokhtari (författare och poet) och Mohammad Jafar Pojande (författare och översättare), kidnappades på öppen gata och mördades inom loppet av fyra dagar. För första gången erkände staten att en grupp från underrättelsetjänsten begått morden på egen hand. Med de två morden ville den reaktionära kraften sprida skräck. Men den kraften hade fel. Förbundet har rest sig på nytt med nytt blod i ådrorna. Modigare än tidigare.
Baktash Abtin, Reza Khandan och Keyvan Bajan tillhörde den nya generationen. I början av januari skingrade polisen med våld hundratals människor som samlats utanför sjukhuset för att tända ljus till minnet av sin älskade poet. Irans författarförbund planerade att anordna en begravningsceremoni men underrättelsetjänsten tvingade familjen att begrava liket utan ceremoni. Ändå samlades hundratals sorgsna och arga anhängare till poeten och filmmakaren och ropade med knutna nävar: ”Ned med diktaturen! Ned med diktaturen!”
Krönikan publicerades i Författaren 1/2022